VAD I HELVETE?!

Det här är då texten till Idol-Sebastian Karlssons låt "Do what you're told".
Enjoy:

"You, got a mind of your own
Yeah, you've proved you can slam down the phone
And your rules, they change with the weather
It's not getting better

Venus and Mars constantly missunderstanding
Constantly making demands that I can't meet
You have ways, I just gotta say
Someones gonna give, it ain't gonna be me
From now on you gotta

Do what you're told
Follow directions, obey the law
How did you win, did you go too far
I know the deal baby you're a star
But you're out of control
You never do what you're told
Read the instructions, stay on the road
Thing from above, not down below
I'm the man, give me controle
Baby, baby, please do what you're told

You wearing the pants that was cool
But I'm taking them back
Yeah I'm through with these knockdown drag out conversations
Well, Venus and Mars standing on oppisite planets
Sexes panic
You get in the car, you take my keys
And then you proceed to drive me crazy

Do what you're told
Follow directions, obey the law
How did you win, did you go to far
I know the deal baby you're a star
But you're out of control
You never do what you're told
Read the instructions, stay on the road
Thing from above, not down below
I'm the man, give me controle
Baby baby please do what you're told

So whatever moods come and go baby
Now take you whatever, you throw my way
No way

Do what you're told
Follow directions, obey the law
How did you win, did you go to far
I know the deal baby you're a star
But you're out of control
You never do what you're told
Read the instructions, stay on the road
Thing from above, not down below
I'm the man, give me controle
Baby baby please just do what you're told

---------------------

Sebastian, jag vet inte vilken slags drömvärld du lever i, men kom hit och säg till mig att göra som jag blir tillsagd och se vad som händer då. Let me tell you, it won't be pretty.
Och den här killen skryter liksom med att han gillar DaVID BOWIE OCH SUEDE.
Men alltså fy fan, jag tror jag spyr på fanskapet.
Sebbe, skriv ett mejl och berätta hur ironisk texten till Do what you're told är så kanske jag inte står längst frma på Skansen i sommar och kastar bajs på dig, hur ironisk och lustig den är i dina ögon, för jag tycker fan inte den är rolig.

/L.

Meloditråkeriet, del 2

Okej, nu är jag äntligen redo att avkunna dom över lördagsunderhållningen.

Först och främst vill jag bara säga att maken till träigt startfält har jag sällan sett. SNARK.
Det var väl inget stort mysterium kring vilka som skulle gå vidare.
Elephantz var dåliga och tråkiga.
Östen med retsen var väl roliga och låten var väl okej, men samtidigt... njae. Det var liksom lite för mycket buskis, även om killen som snurrade på ståbasen var frän.
Niclas Whalgren var så otroligt krystad och tillgjord att jag skämdes.
Sonya sjöng svagt och kändes som Celine Dion. *ryser*
Och lationkillen då, kom och hjälp mig. Man får leta efter slemmigare Ricky Martin-wannabe (vart har han tagit vägen förresten?) Jag tyckte då minsann att "La chica de la copa" lät som en lamare version av "Livin' da vida loca".
Klart det var hela folkets Kicki och Magnus som gick vidare. En schlagerdrottning och en schlagersbög.

Men Lena PH! hon får poäng av mig. Kan vi inte skicka henne? Så kan hon prata om Bofors-affären och nakenchocker på bred småländska i tre minuter i Eurovision? Heja Lena!

En grej jag funderat mycket över är att om bidrag som kuddkrig och Elephantz kommer med, hur ser då de ut som *inte* kommer med? De 3000 bidrag som ratats till förmån för dessa band, fanns det verkligen ingenting mer underhållande och intressant där? De här bidragen var ju inte ens kalkoner på ett underhållande sätt, de var bara tråkiga och pajiga.

Men det jag ser fram emot allra mest är Björn Kjellmans medverkan. Åh Björn, you are so dreamy! Jag tror jag har haft en pågående crush på honom i över tio år nu. Och jag menar verkligen tio år. Alltså sedan jag var ca 14. Jag är nästan lite rädd för att låten ska vara kass och björn sjunga dåligt, men samtidigt så är ju Björn en schlagerkonnässör av klass, så man akn ju hoppas att han haft vett att välja väl. Jag känner ändå att jag nog kan förlåta Björn Kjellman det mesta.

Inför nästa vecka hoppas jag att The Poodles är en härlig kalkon.

/L.

Kali

Monstret. Idag har hon ätit av en blomma hon alltid kräks av, försökt sno min räkostmackor, bråkat med sin bror och trashat några av mina örhängen.

/L.

Lars Vattenskalle

Idag sa Laars Leijonborg att han inte tycker att alliansen ska utse en gemensam partiledarkandidat eftersom man ju inte vet än hur väljarna kommer att rösta, dvs vilket som blir det största partiet.
Till detta säger jag: Ha ha ha ha.
Vilken drömvärld lever du i, Lars?
Tror du på allvar att folkpartiet kommer att få fler röster än moderaterna? På allvar?


Åh, det är så härligt, nu när det är valår och verkligen gäller, då börjar alliansen falla isär på så många ställen. Alla vill pusha just sina hjärtefågor och då blir det tydligt att alliansen För Sverige in är något annat än gamla hederliga skattesänkar-moderater, ordning-och-reda-folkpartister och knäppa centerpartister, i en enda röra, och de kan inte ensa hälften så mycket som de vill få oss att tro.

/L.

sabbat & liza

Snadra

Det här är min underbara vän Snadra.
Snadra är en av de människor på vars axlar Sveriges framtid vilar. Hon är en av dem som ska ta över ansvaret från våra kära 40-talister när de kastar in handduken.
Visst känner ni er trygga, ombonade, tillitsfulla?
Åh, hon är den finaste!

/L.

My Bloody Valentine

Igår fick jag ofrivilligt höra en konversation på tunnelbanan som så perfekt illustrerar ett drag hos en del kvinnor som jag är så hjärtligt trött på.

Tjej 1: Ja, alltså, han är typ helt oromantisk, det är helt sjukt, alltså jag blir så himla sur.
Tjej 2: Jaha, hurdå då?
T 1: Alltså, jag frågade honom hur det var med Alla Hjärtans Dag i Frankrike (av konversationen har tidigare framgått att hennes pojkvän är fransman) och han sa att om man inte ger sin tjej något så är man typ dödens.
T 2: Jaha?
T 1: Ja, så ett par dagar innan Alla Hjärtans Dag så sa jag till honom "Vi ska inte ge varandra något på alla hjärtans dag va?" och han sa "nej". Och sedan på Alla Hjärtans Dag så får jag INGET av honom! Alltså, om han inte ville ge mig en present så kunde han väl ha skickat en ros i alla fall! Eller ett kort! JAG skickade ett kort! Alltså, tänk om jag hade köpt något åt honom, då hade han inte köpt något åt mig! Och han skickade inte ens ett sms!
T 2: Amen gud alltså.

-----------------
Okej.
Flickor, vi måste prata om det här.
NÄR blev Alla Fucking Hjärtans Dag alla kvinnors gemensamma bemärkelsedag?
Och varför denna inställning, alla killar kan läsa ens tankar och tro att "om jag säger nej så fattar han att jag menar ja".
Jag har aldrig upplevt telepati som ett gemensamt drag för alla män, men det kanske bara är jag.
Jag blir så trött på att det är 2006 och en massa tjejer säger fortfarande inte vad de vill. De kan fortfarande inte begära det de vill ha, utan måste tassa omkring det. Jag är säkert likadan ibland, men det måste banne mig få ett slut!
Om ni vill fira Alla Hjärtans Dag, säg inte "Vi ska väl *inte* fira A H D?"
Säg "Vad ska vi göra på A H D? Jag vill göra något ihop med dig för att fira lite, vad tycker du?"
Jag är så himla trött på det kvinnliga uppoffrandet och martyrskapet. Att önska och lida i tysthet har sällan get folk vad de vill ha.
Jag erkänner att att när det kommer till A H D så är jag bitter.
Jag ahr aldrig vurmat för dagen men det har inte blivit bättre med åren.
Jag fick aldrig några rosor skickade till mig via högstadie eller gymnasieskolors ros-tjänst. Ett år bestämde min kompis och jag att vi skulle skicka till varandra för att känna oss lite ihågkomna, men han glömde.
För ett par år sedan fick jag en chokladros av Alex som han köpte i videoaffären när jag stod utanför och väntade. Jag var helt chockad över att han ens vågade, efter allt hat jag hävt ur mig gällande denna dag.
Det slutade tragiskt med att jag åt upp chokladrosen när vi bårkade två veckor senare.
Det är inte min dag, men det kanske är någons dag och se då till att fira den som DU vill, hoppas inte på att någon anna ska läsa dina tankar.

/L.

Melodifestivalen, del 1

OK, även om det inte bli i realtid som Johanna så känner jag att jag måste skriva ett inlägg om melodifestivalens första deltävling. Var ska man börja?

För det första: Vem släppte ut den ena Graaf-systern? Jag trodde båda systrarna var säkrt bortgifta med varsin fotbollspelare utomlands? Vem lät henne gå nära en mikrofon? Vem intalade henne om att hon skulle kunna komma undan med den där urvattnade, tondöva Marilyn-imitationen? Ge mig svar!

För det andra: Är inte folkmusiksinspirerad schlager jävligt 90-tal? Ni vet, Nordman på listorna, Irland vinner Eurovision tre år på raken, alla har vikingasmycken och naturfärgade kläder? Gott folk, ahr vi verkligen kommit över det här tillräckligt för att orka med Magnus Bäcklund och hans diarrébruna folkdräktsinspirerade läderbyxor och hans hockeyfrilla?

För det tredje: Linda Bengtzing, give me a break. Hon kunde väl ha stannat i antingen den första klänningen eller bara haft en lite mer täckande version av den tredje? Det där mellanspelet av klänning av Kiss- och Iron Maiden-flaggor var fan ingen hit. Vi kan ju fan inte skicka henne till Aten, folk kommer att tro att vi är helt sinnesförvirrade.

För det fjärde: Vem släppte in de osnytna bratsen som sjöng om kuddkrig?! VEM?!

Och för det femte: Andreas Johnsson, I adore you. Jag älskar att du har ögonskugga och snygg 60-talskostym, och kudos för de snygga brudarna i bandet. Andreas, när jag var 17 och flyttade till Stockholm stod "Bli ihop med Andreas Johnsson" på min att-göra-lista. Så du förstår att jag tycker det är kul att se dig i festivalen. Men låten, Andreas, låten! Var den inte lite väl klämkäck? Var den inte lite väl fånig? Kanske är den tillräckligt äppelkindat hippiekäck för att ta hem hela skiten, a la ABBA. Men jag kommer nog att trycka på mute och njuta av utsikten när du spelar i Globen.

Vidare har jag funderat på hur märkligt det är att hur töntig man än tycker att vinnarlåten är så lyckas man alltid uppbåda någon slags entusiasm för den när det är dags för Eurovision.
Och ett stort tack till Martin som fixade så att Sverige måste kvala in i eurovision i år. Verkligen, tack.

/L.

killer kali

Papperstussen möter sin baneman.

/L.

Sabbat & Kali

Min älskade små monster.

/L.

Praktmiffo.

Jag bor med en så jävla störd kille.
Just nu ligger han med en katt i en pälsmössa balanserad på magen och grinar och sjunger med i "Jag ger dig min morgon, jag ger dig min dag".
Framförd av Robert Gustafsson utklädd till läderbög i Glenn Killing i Manegen.

Jag skämtar inte.
När jag påpekade att han skrattade så att han grät sa han att han grät för att det är en fin låt.

Alltså.

Det här är ett dårhus.

/L.

Mosh Pit

I torsdags var jag på konsert i Köpenhamn.
Detta var mycket underhållande.
K och jag bestämde oss för att lämna balkongens trygga (men ack så tråkiga!) sköte, där publiken till 90% bestod av musiknördar plus flickvän som tycker att Bauhaus MÅSTE man ju se och folk som brukade sminka sig men nu har Vuxit Upp, och våga oss ner på golvet för att röja lite.
Då hände naturligtvis detsom alltid händer, men som jag alltid lyckas förtränga.
Vi hamnade i mosh piten.
Jag ifrågasätter starkt det här med mosh piten. Folk som är för fulla för att kunna stå lierar sig alltid meddesom är för höga för att hålla ögonen öppna och bestämmer sig för att ställa sig där, tillsammans med de som dansar och diggar.
Varför? Naturligtvis skulle ju inte mosh piten bli lika moshig om inte de här idioterna joinade den, den skulle inte ens uppstå om inte folk blev lite fulla.
Men det värsta med mosh piten är att den alltid innehåller vissa störande elementsom inte knuffas för att de diggar utan som knuffas för att de tycker att det är kul att knuffa omkull folk i en vild och trång folkmassa. Höjden av underhållning verkar vara att utsätta andra för att eventuellt bli nertrampad a la Roskilde 2000.
De här störande elementen består alltid av ungefär samma komponenter:
1) En eller två väääldigt pårökta/höga killar som raglar omkring.
2) Ett miffo som viftar med en ciggarett och håller på att bränna ögonen ur folks huvuden.
3) Ett gäng killar som är ute på grabbkväll och minns sin ungdom, sjunger högre än bandet och knuffar på alla runt omkring sig.
Så naturligtvis även i onsdags.
Jag är så hjärtligt trött på särskilt sistnämda kategori.
De är alltid högljudda och buffliga och otrevliga, de knuffas och är i vissa fall tafsiga, de kan ibland börja hoppa och bröla marschaktigti takt och de blir skitsura och hämndlystna om man skulle våga knuffa tillbaka och försöka reclaima sitt livsutrymme. De har ett så sjukt stort hävdelsebehov.
FATTA att jag inte löste biljett till den här konserten för att höra dig bröla alla låtarna i mitt öra eller bli tafsad på till de långsamma låtarna.
FATTA att du väger 20 kilo mer än jag och inte kan luta dig mot mig, jag ramlar då, antagligen in i någon annan.

Till nästa konsert jag går på ska jag skaffa överfallssprej och en elektrisk kofösare.

Men Bauhaus var som sagt gudomligt bra.

/L.

Lingerie Bowl

OK, det är Super Bowl-dax i USA vilket betyder att Expressen kände sig manade att berätta för oss om den fantastiska halvtidsunderhållningen

Lingerie Bowl

i ett snaskigt bildreportage.
Lingerie Bowl går ut på att ett gäng modeller spelar en matcha iklädda underkläder. Det finns ju då inte direkt någon tjejliga och inget tjej- Super Bowl, men lyllos

alla de här tjejerna

som får spela en match iklädda underkläder för att roa den till stor del manliga publiken på Super Bowl.
Matchen kunde ses för 20 dollar via TV om man inte var där live för att med egna ögon beskåda underverket.
En av tjejerna säger att det är en dröm och en ära att vinna Lingerie Bowl.
Jaså, det säger du?
Det är alltså en ära att få springa runt i underkläder och spela rugby eller fotboll eller vad skiten nu heter för att lite killar tycker det är roligt att se?
Det är inte så att det möjligtvis är lite lätt förnedrande att det är så här man ser på kvinnor som spelar fotboll i USA?

/L.